Kommentera gärna, men inte anonymnt

Du får gärna kommentera vad jag skriver, men inte anonymt.
Jag föredrar att veta vem jag har kontakt med och då med 'riktigt' namn och e-postadress.

söndag 9 november 2014

Samordning av vårdbesök och resor kan spara miljoner för landsting, pengar, oro och lidande för patienten.




Jag har inga siffror på kostnader men kan se och ana problemet efter att i många år jobbat i ett landsting (Stockholm) och i många år genom annat jobb haft kontakter med landsting i hela landet. På senare år, med tilltagande ålder, som anhörig och själv patient ser man problemet från en helt annan sida……..

För att belysa problemet borde det inte vara omöjligt att inom t.ex. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kunna beräkna vilka kostnader och vilken tid dagens patienbokningar och resor uppgår till. Det vore väldigt intressant att se resultatet.

En samordning av planerade undersökningar vid kontakt med vården skulle bespara patienter mycket oro, kraft och tid. Det skulle spara stora transportkostnader för såväl patienter som landstinget.





För att ge ett exempel, läs följande som grundar sig på ett verkligt fall.


Pat. i exemplet bor i Nacka och behandlas på KS. Märk att resa till och från skall genomföras med s.k. sjukresa (taxi) p.g.a. pat. dåliga tillstånd. Sjukresa skall beställas via telefon eller data (om den äldre har sådan) det tar tid. Förhoppningsvis kommer taxin i tid. Vid hemfärd får man själv ringa sjukresa från sjukhuset, vilket tar tid.

1) Kallelse från KS för ett samtal med läkare angående sjukdomen och den planerad behandling. Man beslutar om fyra olika undersökningar/provtagningar, ingen särskilt avancerad, EKG, ultraljud av hjärtat, en typ av röntgen och besök hos en narkosläkare.

2) Hem för att vänta ytterligare några dagar för att träffa en narkosläkare och ta ett EKG inför kommande operation.

3) Får kallelse till provtagning

4) Hemma något dygn för att vänta på ultraljud av hjärtat.

5) Hemma något dygn för att vänta på röntgen (ingen avancerad, inga förberedelser)


För patienten i exemplet tar transport och väntan för varje besök till KS ca 2 timmar t.o.r . Väntan på KS till respektive undersökning tog mellan 15 min och 30 min. Själva undersökningarna tog ca allt mellan 10 min och 45 min.

Med den första resan till läkaren och påföljande undersökningar blev det ca 15 timmar varav resande ca 10 tim. väntan drygt 3 tim. och drygt 1,5 tim för själva vårdkontakterna.

Alla fem besöken på KS skedde under loppet av 10 dagar.

Till detta kommer kostnad för sjukresor för patienten (upp till högkostnad 1400 kr/år) samt för landstinget. I beräkningen bör man ta med ’obekväm’ väntan på taxi och väntan på undersökningar för en redan sjuk patient. Ledsagare krävdes vid ett par tillfällen. En ledsagare som även den kostar 'tid och pengar'.


Exemplet visar hur fel det kan bli när man inte kan, lyckats med, eller ens försökt att samordna olika undersökningar som läkarna begär även på ett och samma sjukhus och klinik. Det verkar som var och en är helt fixerad vid sitt och inte tar någon hänsyn till hur patienten mår och skall orka med. Alla undersökningarna som man redan bestämde vid första besöket på KS borde man kunnat klara av på en och samma dag. Dessutom vore det rätt logiskt att göra det innan besöket hos narkosläkaren som förmodligen har nytta av de uppgifter som undersökningarna ger.

Exemplet är inte på något sätt unikt, snarare väldigt vanligt och dagligen förkommande vid all landstingets vårdinrättningar.

Varför inte börja så enkelt som att ansvarig läkare/sköterska t.ex. vid alla tidsbokning alltid fråga patienten ”Har du någon annan tid hos läkare eller mottagning den närmaste tiden här på sjukhuset/vårdinrättningen” för att på så sätt fånga upp ifall planerade besök kan samordnas med ett redan inbokat…….




Vårdcoacher i SLL landsting som del av ett forskningsprojekt

Stockholms läns landsting har som en del i ett forskningsprojekt infört något man kallar för Vårdcoacher . Avsikten är att coachen skall vara ett stöd som är anpassat till den enskilde patienten under en begränsad tid. Stödet fungerar som ett komplement till ordinarie vård och omsorg. Tanken är god men är fortfarande ett projekt och begränsad till svårt multisjuka Syftet är att skapa förbättrad hälsa och livskvalitet, ökad trygghet, en mer sammanhållen vård- och omsorg samt bättre medicinska resultat. Man skall kunna ge rådgivning via telefon, stöd till egenvård och koordinering av vård- och omsorgskontakterna.
Förhoppningsvis blir det verklighet av projektet.

Även kommunalt borde det finas en vård- omsorgscoach

Även på kommunal nivå borde det finnas en vård- omsorgscoach. En coach som en kan hjälpa brukaren den första tiden med och förklara hur kontakterna med den kommunala byråkratin och vården går till. Ge råd om vem man skall vända sig till och varför och vilken hjälp man kan förvänta sig mm. En person man kan ha tätare kontakter med än t.ex. biståndshandläggaren som mera är en administrativ kommunal tjänsteman som man mera sällan träffar och/eller tyvärr inte alltid har förtroende för…. En coach som kan hjälpa med att förmedla de rätta kontakterna  inom såväl kommun som sjukvården.

Ett önskemål vore att alla akut svårt sjuka, i varje fall under en viss tid, skall kunna få tillgång till en sköterska eller annan för uppgiften lämplig person som kan hjälpa till med att vägleda och samordna kontakterna med och på sjukhuset.






tisdag 3 juni 2014

Hur tänker man om facklig verksamhet på DN:s ledarsida?


  
På tal om den pågående järnvägskonflikten i Skåne så skriver Susanna Birgersson på  DN:sledarsida i dag den 3 juni.

….”Det finns slappa arbetsgivare och det finns anställningsvillkor som är helt orimliga. Systematiskt delade turer inom vård och omsorg är ett sådant exempel. Men när Seko försöker sätta tvångströja på Veolia och därigenom omöjliggöra en beredskap för flexibilitet, är det facket som kräver det orimliga.”….

????????

Är det orimligt att en fackförening som Seko kräver rimliga arbetsförhållanden just för att motarbeta det som Susanne Birgersson själv skriver ”anställningsvillkor som är helt orimliga. Systematiskt delade turer inom vård och omsorg är ett sådant exempel”

I klartext. I vård och omsorg är det orimligt (!) men vad det gäller Veolia är det huvudsaken att företaget går bra och får vinst. Hur de anställda som ’driver företaget’ klarar sig och sin livssituation är av mindre betydelse, de skall hålla käften och vara tacksamma för att arbetsgivaren kan möblera hur de vill och att de över huvud taget, av & till, har ett jobb att gå till.


Man kan undra från vilket århundrade Susanne Birgersson hämtar sina tankar om anställningstrygghet och synen på facklig verksamhet.





onsdag 23 april 2014

Vården kan inte få tag i sjuksköterskor, därför får de böta



Landstingen är väl medvetna om att det saknas personal och att man inte utbildar sjuksköterskor och annan vårdpersonal i den omfattning man skulle behöva. Man är medveten om att man i sin egen verksamhet inte betalar ’marknadsmässiga’ löner.

Hur kan man då i olika avtal med egna och externa vårdgivare ställa krav på att just den personalen skall finnas tillgänglig….

Det är landstingen som ställer kraven på vilken utbildning man anser att t.ex. sjuksköterskorna skall ha för vissa arbetsuppgifter som t.ex. sjuksköterskor på SOS Alarm som dessutom ägs av bl.a. landets landsting.






Varifrån skall den personalen tas när man vet att den inte finns?

När det gäller den form av larmtjänst som SOS Alarm och även MedHelp bedriver så tillkommer svårigheten med att den personal som arbetar med t.ex. 112 bedömningar riskerar att bli ’offentligt hängda’ och förföljda för klagomål, anmälningar och publicitet kring incidenter som ibland är verkliga men i de flesta fall uppfattas som fel utan att vara det. Vilken personal vill utsätta sig för den risken?


Läs gärna tidigare inlägg, bl.a.….

Vem ger livsviktiga råd på 112 ?    den 28 maj 2013

Både ambulans- och SOS sjuksköterskor är rädda att göra fel. den 23:e april 2012

Kraven på SOS sjuksköterskor. Bra fråga..... den 21:e november 2011

SOS sjuksköterska, ett spännande jobb! den 29:e juli 2011








fredag 21 februari 2014

Inte konstigt att man mår dåligt tycker Hanne Kjöller !?


Hanne Kjöller, denna fantastiska ’faktagranskare och sanningssägare’ skriver i DN ” Eva, som den anonyma kvinnan kallas i inslaget, har arbetat inom hemtjänsten i 15 år. Att yrket ofta är stressigt och att de anställda pressas hårt. Och att hon själv fick ”någon form av hjärtsvikt i höstas”. HK ondgör sig över att man inte använt sig av rätt terminologi, man har skrivit hjärtsvikt utan att veta om det var det !? 

För väldigt många människor, icke medicinskt utbildade eller insatt som HK, är hjärtsvikt ett allmänt uttryckssätt för att 'man har något fel på hjärtat'. Det s.k. caset i HK:s exempel handlar i första hand inte den medicinsk diagnosen utan ett arbete och arbetssituation som leder till att man mår väldigt dåligt. Den problematiken rör tydligen inte HK i ryggen, ”inget konstigt i det” Tycker Hanne Kjöller…..




söndag 12 januari 2014

Hanne och andra 'onödiga' på akuten



Jag brukar vanligen inte hålla med Hanne Kjöller, men i dag håller jag delvis med i det hon skriver i DN under rubriken ”Akuten: Sjukhusen förväntas lösa alla problem”


Hanne Kjöller fick ett mejl från en ambulanssjuksköterska med många år i branschen. Visst finns det brister säger han. Men väldigt mycket har också blivit bättre. Han beskriver att man nu börjar vi behandla personer med hjärtinfarkt redan i bilen. Misstänkta höftfrakturer körs direkt till röntgen. Och äldre kan transporteras till en geriatrisk vårdavdelning utan att behöva rulla in via akuten.

Det är bra, så skall det vara men jag har en stark känsla av att ambulanssjukskötarnas roll tyvärr inte utnyttjas i den omfattning man skulle kunna göra. Ambulanssjukvården kan i dag påbörja en hel del behandlingar redan i hemmet och i vissa fall genom direkt kontakt med läkare transportera patienten till lämplig avdelning, t.ex. geriatrisk mottagning eller röntgen, utan att passera akuten.

Hanne Kjöller skriver att ”Akutens problem är inte hanteringen av akut sjuka utan att mottagningen också måste ta emot en massa människor som, ---, inte är akut sjuka. Men som sitter där som ett resultat av andra hål i vård- eller omsorgskedjan.”


Brist på lämplig personal är ett hinder

På grund av bristen på lämpligt utbildad personal så är det inte fullt så lätt att bara flytta verksamhet från akuten till annan avdelning och eller annan vårdinrättning. Det innebär att den berörda avdelningen eller vårdinrättningen behöver plats, utrustning och kompetent personal som kan ta emot patienten. Personal och utrustning som man inte bara ’kan ta och flytta över’ eftersom den, trots allt, fortfarande behövs på akuten. Bristen gäller för övrigt även antalet ambulanser.


Jourläkare och ambulanssjuksköterskor kan förhindra akutbesök

Larmpersonalen, sjuksköterskan på 112, kan ibland ha svårt att via telefon få en klar bild av tillståndet hos den som begär hjälp. I de fallen vore det väldigt bra om de kunde skicka en ambulans eller  jourläkare på ett ’larm om oklart läge’, så att man på plats kan bedöma om patienten skall med till lämpligt sjukhus eller rent ut av avvakta till vårdcentralen öppnar.

En utvidgad och förbättrad jourläkarverksamhet tror jag skulle kunna minska trycket på akutmottagningarna. En jourläkare kan och får givetvis i högre grad än ambulanssjuksköterskan bedöma, åtgärda och påbörja behandling redan i hemmet och eller remittera patienten direkt till lämplig vårdnivå, ibland i samarbete med ambulanssjuksköterskan. En geriatriskt kunnig jourläkare kan ha stor betydelse för bedömningen av en äldre multisjuk patient. Jourläkaren betyder mycket för en barnfamilj där någon t.ex. fått öronvärk eller bedömning av ’pricksjukdom’ mm. Även akut ryggskott eller gall- och njurstensanfall kan lindras och temporärt behandlas i hemmet utan att behöva ambulanstransport och timmars väntan på en akutmottagningsbritts.
Jourläkaren för allmänheten kan i viss mån redan i dag rekvireras via 1177, sjukvårdsrådgivningen, en verksamhet som jag tycker bör utvidgas. 112 eller ambulansen skall/bör alltid ha den möjligheten.


Vad gäller behandlingen av s.k. ’färdigbehandlade patienter’, framför allt åldringar, så håller jag fullständigt med Hanne Kjöller

”Organisationen är ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv oanständig. Och den är ett svek mot de gamlingar som ligger i sängarna trots att de inte behöver eller vill. Liksom den är ett svek mot de sjuka som skulle behöva deras sängplatser i stället.”

Hanne Kjöller skriver ” Professionella verksamheter måste styras utifrån behov. Inte utifrån önskescheman.
Jag vill gärna tillägga, kommunal snål, missriktad ekonomi.



Läs gärna tidigare inlägg, t.ex.…