Kommentera gärna, men inte anonymnt

Du får gärna kommentera vad jag skriver, men inte anonymt.
Jag föredrar att veta vem jag har kontakt med och då med 'riktigt' namn och e-postadress.

fredagen den 21:e februari 2014

Inte konstigt att man mår dåligt tycker Hanne Kjöller !?


Hanne Kjöller, denna fantastiska ’faktagranskare och sanningssägare’ skriver i DN ” Eva, som den anonyma kvinnan kallas i inslaget, har arbetat inom hemtjänsten i 15 år. Att yrket ofta är stressigt och att de anställda pressas hårt. Och att hon själv fick ”någon form av hjärtsvikt i höstas”. HK ondgör sig över att man inte använt sig av rätt terminologi, man har skrivit hjärtsvikt utan att veta om det var det !? 

För väldigt många människor, icke medicinskt utbildade eller insatt som HK, är hjärtsvikt ett allmänt uttryckssätt för att 'man har något fel på hjärtat'. Det s.k. caset i HK:s exempel handlar i första hand inte den medicinsk diagnosen utan ett arbete och arbetssituation som leder till att man mår väldigt dåligt. Den problematiken rör tydligen inte HK i ryggen, ”inget konstigt i det” Tycker Hanne Kjöller…..




söndagen den 12:e januari 2014

Hanne och andra 'onödiga' på akuten



Jag brukar vanligen inte hålla med Hanne Kjöller, men i dag håller jag delvis med i det hon skriver i DN under rubriken ”Akuten: Sjukhusen förväntas lösa alla problem”


Hanne Kjöller fick ett mejl från en ambulanssjuksköterska med många år i branschen. Visst finns det brister säger han. Men väldigt mycket har också blivit bättre. Han beskriver att man nu börjar vi behandla personer med hjärtinfarkt redan i bilen. Misstänkta höftfrakturer körs direkt till röntgen. Och äldre kan transporteras till en geriatrisk vårdavdelning utan att behöva rulla in via akuten.

Det är bra, så skall det vara men jag har en stark känsla av att ambulanssjukskötarnas roll tyvärr inte utnyttjas i den omfattning man skulle kunna göra. Ambulanssjukvården kan i dag påbörja en hel del behandlingar redan i hemmet och i vissa fall genom direkt kontakt med läkare transportera patienten till lämplig avdelning, t.ex. geriatrisk mottagning eller röntgen, utan att passera akuten.

Hanne Kjöller skriver att ”Akutens problem är inte hanteringen av akut sjuka utan att mottagningen också måste ta emot en massa människor som, ---, inte är akut sjuka. Men som sitter där som ett resultat av andra hål i vård- eller omsorgskedjan.”


Brist på lämplig personal är ett hinder

På grund av bristen på lämpligt utbildad personal så är det inte fullt så lätt att bara flytta verksamhet från akuten till annan avdelning och eller annan vårdinrättning. Det innebär att den berörda avdelningen eller vårdinrättningen behöver plats, utrustning och kompetent personal som kan ta emot patienten. Personal och utrustning som man inte bara ’kan ta och flytta över’ eftersom den, trots allt, fortfarande behövs på akuten. Bristen gäller för övrigt även antalet ambulanser.


Jourläkare och ambulanssjuksköterskor kan förhindra akutbesök

Larmpersonalen, sjuksköterskan på 112, kan ibland ha svårt att via telefon få en klar bild av tillståndet hos den som begär hjälp. I de fallen vore det väldigt bra om de kunde skicka en ambulans eller  jourläkare på ett ’larm om oklart läge’, så att man på plats kan bedöma om patienten skall med till lämpligt sjukhus eller rent ut av avvakta till vårdcentralen öppnar.

En utvidgad och förbättrad jourläkarverksamhet tror jag skulle kunna minska trycket på akutmottagningarna. En jourläkare kan och får givetvis i högre grad än ambulanssjuksköterskan bedöma, åtgärda och påbörja behandling redan i hemmet och eller remittera patienten direkt till lämplig vårdnivå, ibland i samarbete med ambulanssjuksköterskan. En geriatriskt kunnig jourläkare kan ha stor betydelse för bedömningen av en äldre multisjuk patient. Jourläkaren betyder mycket för en barnfamilj där någon t.ex. fått öronvärk eller bedömning av ’pricksjukdom’ mm. Även akut ryggskott eller gall- och njurstensanfall kan lindras och temporärt behandlas i hemmet utan att behöva ambulanstransport och timmars väntan på en akutmottagningsbritts.
Jourläkaren för allmänheten kan i viss mån redan i dag rekvireras via 1177, sjukvårdsrådgivningen, en verksamhet som jag tycker bör utvidgas. 112 eller ambulansen skall/bör alltid ha den möjligheten.


Vad gäller behandlingen av s.k. ’färdigbehandlade patienter’, framför allt åldringar, så håller jag fullständigt med Hanne Kjöller

”Organisationen är ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv oanständig. Och den är ett svek mot de gamlingar som ligger i sängarna trots att de inte behöver eller vill. Liksom den är ett svek mot de sjuka som skulle behöva deras sängplatser i stället.”

Hanne Kjöller skriver ” Professionella verksamheter måste styras utifrån behov. Inte utifrån önskescheman.
Jag vill gärna tillägga, kommunal snål, missriktad ekonomi.



Läs gärna tidigare inlägg, t.ex.…



 



fredagen den 3:e januari 2014

"Skör åldring" bör undvika akuten


Under rubriken  ”Akutvården måste klara också sköra åldringar” i DN Debatt 3 jan. 2013 skriver nio läkare och forskare 

” Många äldre åker in och ut på akutavdelningarna utan att få den medicinska bedömning de behöver med sina komplexa behov…… hög tid att anpassa akutvården också efter de äldres behov” 

Forskarna konstaterar att ” Många sköra äldre åker ut och in på akutmottagningar utan att få den helhetsbedömning som krävs.” och man vill förbättra situationen genom ett arbetssätt vilket innebär att ett team med olika yrkeskompetenser – läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster – tillsammans bedömer den sköra äldre patientens samlade behov och ansvarar för att planera och genomföra vårdinsatserna.

Problem på akutmottagningarna förutom bristande bemanning och överbeläggningar även bristande kunskaper i geriatrik.


Satsa på en utökad jourläkarverksamhet

Var skall den medicinska bedömningen ske? På akuten eller innan man blir akutfall?
Det absolut bästa för den äldre är att bedömningen sker innan ’akutmottagningen’ blir det enda alternativet. Det bästa vore en geriatriskt kunniga allmänläkare som kan göra den medicinska bedömningen redan i hemmet, eller på ett äldreboende. I många fall kommer man då att kunna ändra på vården där den äldre befinner sig eller direktremitera den äldre till en geriatrisk klinik utan att behöva passera en akutmottagning.

Ge bättre möjligheter för ambulanssjuksköterskan att konsultera jourläkare

Det förekommer redan i dag en viss verksamhet där ambulanssjuksköterskan kan ta kontakt med en jourläkare för bedömning av om den äldre skall transporteras till akutsjukhus, geriatrisk mottagning eller rent ut av stanna hemma med utökad vård. Det här är en verksamhet som jag inte tror utnyttjas fullt ut förmodligen p.g.a bristen på jourläkare och adekvat information och utbildning av ambulanspersonal.

Underlätta för äldre att söka ’särskilt boende’

På ett ’särskilt boende’ har den äldre möjlighet till tillsyn dygnet runt och även viss form av utökad vård. På grund av kostnadsskäl försöker kommunerna mer eller mindre aktivt och medvetet att övertala de sökande att stanna kvar hemma med olika varianter av utökad hemtjänst. En hemtjänst som säkerligen gör vad de kan med de medel de har till förfogande men som inte alltid har den medicinska kunskapen.


Borde inte ’anpassningen’ för den äldre börja redan vid biståndshandläggningen?

Man vill inte enbart värdera det medicinska tillståndet, utan också funktionella, sociala och psykologiska aspekter och anpassa insatserna bättre till den enskilde personens behov. I dag finns det inte några bra riktlinjer eller kriterier som en biståndshandläggare kan stödja sig på i sin  bedömningen av den äldre. Det som finns är  Socialstyrelsens  ”BAS – Behov Av Stöd Bedömningsinstrumentför biståndshandläggare i äldreomsorgen”. 

Läs gärna vad jag tidigare skrivit om  bl.a. biståndshandläggningen. 
Flera blogginlägg om ’äldrevården’ kan du hitta om du söker i spalten till höger

.
Samverkan mellan olika vårdaktörer måste utvecklas

Forskargruppen konstaterar att styrsystemen måste förändras så att samarbete mellan kommunal vård, primärvård och sjukhusvård gynnas. I dag försvåras sådan samverkan av ett ”stuprörstänkande”, där varje aktör värnar om sin egen organisation och budget.”
redan i dag finns skäl att överväga ett införande av ”strukturerat omhändertagande av äldre” där detta inte redan är gjort. Parallellt med detta måste samverkan mellan olika vårdaktörer utvecklas så att akutsjukvårdens resurser helst inte alls behöver utnyttjas.


Utbildning, bra lön och god arbetsmiljö är grunden för allt

Man måste inse att grunden till en bra äldrvård är välutbildad personal som trivs med sitt arbete.
Börjar med att se över hur vårdutbildningen fungerar för alla kategorier av vårdfunktioner. Allt från akutläkare till specialutbildade geriatriker (en tyvärr inte allt för glorifierad utbildning) . Välutbildade sjuksköterskor, t.ex. Silviasystrar och undersköterskor som kan erbjudas bra lön och god arbetsmiljö i såväl landsting som kommuner.






söndagen den 8:e december 2013

DN:s märkligheter om arbetskraftinvandring och om att jobba efter 65


Låt inte LO bestämma
DN Ledare Publicerad 2013.12.08

DN skriver ” Antalet jobb växer med antalet människor som arbetar. Och en generös arbetskraftsinvandring skapar på sikt en mer dynamisk arbetsmarknad”

Det är väl bra att personer  som invandrat till Sverige kan erbjudas jobb vare sig man kommit hit som flykting eller blivit  ’rekryterad’ för något särskilt jobb.

Det DN inte nämner med ett ord är villkoren för den som kommer hit för att arbeta. Den person som kommer hit för att arbeta skall givetvis erbjudas samma villkor, löner och sociala förmåner, som alla andra med motsvarande arbete.

Är det ett så konstigt krav? Jag tycker att det är högst mänskligt. En arbetsgivare skall inte ha möjlighet att med låga löner och ibland urusla arbetsförhållanden kunna utnyttja folk som kommer till vårt land. Förutom att man utnyttjar folk så rubbar man konkurrensen eftersom man får lägre kostnader än seriösa företag som betalar marknadsmässiga löner mm.

Det finns allt för många skräckexempel på oseriös verksamhet t.ex. de årligen återkommande bärplockarna, en hel radda märkliga byggföretag som grovt utnyttjar baltiska byggjobbare med allt för låga löner och vidriga arbetsförhållanden.  

Ännu en för mig märklig DN artikel…..

Jobb efter 65 ger skattevinst
DN Ekonomi Publicerad 2013.12.08

DN skriver ”Den som väljer att skjuta på pensioneringen till efter 65 kan tjäna tiotusentals kronor i lägre skatt.”

Det torde vara ’allom bekant’ att man får ut mera av sin pension om man jobbar längre än till 65 år. Men, det är faktiskt inte alla som kan eller orkar jobba vidare. Oftast gäller det personer som har haft tunga och slitsamma jobb som dessutom har haft lägre löner vilket i sin tur ger lägre pension.

DN:s exempel  att man kan få bättre pension om man jobbar längre är alldeles lysande!  

Sven Bengtsson fyllde 70 i måndags. Vid årsskiftet går han i pension från sitt arbete som domare vid miljööverdomstolen i Stockholm.”
Det märks tydligt att han trivs med både arbetet och arbetsplatsen när han visar oss runt i det vackra 1600-talspalats där domstolen huserar”………


Jag förmodar att Sven har haft en hyfsad lön hela sin karriär och att han har en hög pension som givetvis blir ännu högre eftersom han jobbat så länge på sin vackra arbetsplats.
Varför tar man inte och jämför med en som t.ex. jobbat i hemtjänsten hela sitt liv och inte orkat arbeta längre än till 65 ett förmodligen vanligare jobb än välbetalda jurister.

onsdagen den 20:e november 2013

Censurera alla gamla barn och ungdomsböcker !?


Nu är det ”Barna Hedenhös upptäcker Amerika” av Bertil Almqvist 1948, som skall in i ’giftskåpet’ och förskonas våra barn. Förra året var det ”Tintin i Afrika”.

Ibland undrar jag vad en del kritiker håller på med i akt och i mening med att skydda alla barn från rasism och andra onda tankar. Frågan är ifall man gör det genom att inte publicera äldre på sin tid, och även fortfarande, väldigt populär och omtyckt ungdomslitteratur som t.ex. "Tintin i Afrika" som det förra året var debatt om och nu valda delar av Barna Hedenhös.

Man kan tänka sig all olämplig syn på vår omvärld som förekommer i en mängd ’indianböcker’, säkerligen några av böckerna om flygarässet ’Biggles’ en hel del andra äldre ungdomsböcker och en hel drös med gamla serieböcker och magasin.
Skall alla de placeras i något barnförbjudet giftskåp med åldergräns eller endast få läsas tillsammans med någon klok och förklarande vuxen?

Om ett barn råkar läsa några pratbubblor eller bokrader med en för oss i dag ’rasistisk och/eller reaktionär’ synpunkt så tror jag inte att barnet i fråga reagerar som en del vuxna gör. De pratbubblorna och bokraderna utgör förmodligen en ytterst liten del av alla de övriga ’riktiga’ intryck som ett barn i dag får mer eller mindre ständigt på dagis, i skolor, genom andra böcker och annan media.